20 år

I söndags fick jag vara med om att fira min födelsedag utomlands för första gången. Eftersom söndagar alltid är min enda helt lediga dag hade jag sett fram emot sovmorgon men lyckades inte sova längre än till halv 9. När jag gick för att äta frukost var barnen och pappan redan uppe så dom hälsade grattis åt mig. Medan jag åt frukost diskuterade jag med pappan min fotbollsmatch som jag spelat i regnet kvällen innan och som han varit där och tittat på. Efter frukosten skypade jag med mina föräldrar som sjöng för mig och jag kunde säga grattis till min bror som var hemma på påsklov. När jag pratat klart hade mamman stigit upp. Hon har varit sjuk i influensa i två veckor och är fortfarande inte helt frisk så hon hade för en gångs skull tagit sovmorgon, annars är det alltid hon som är uppe tidigt och pappan som stiger upp långt efter oss andra. 
 
Vid 13 åkte jag iväg till tåg- och busstationen och mötte upp en av två svenska au pairer jag lärt känna i Montpellier, en stad 1,5-2 timmar bort. Tidigare har det varit jag som åkt till montpellier så nu kom hon för att besöka Millau. Hon hade med sig en påse Ahlgrens bilar som hon köpt på IKEA och Da Vinci-koden på franska som hon gav mig i en H&M-påse. Ett Sverige-paket helt enkelt! :)
 
Vi åkte in till centrum och åt lunch och satt och pratade på restaurangen tills vi såg att servitören började ställa upp stolar på borden runt om så vi betalade och gick därifrån. Jag visade runt i centrum och längs floden och sedan åkte vi upp till en utkikstopp där de brukar hoppa fallskärm ifrån. Jag har varit där en gång tidigare men både jag och hon hade som första intryck att det såg ut som Sverige då man för att komma till toppen åker igenom en skog efter att ha snirklat sig uppför en smal, krokig väg liknande vägarna i Norge med jättebra utsikt över staden. Efter att ha slutat klättringen längs den slingriga vägen kom man fram till en barrskog. Jag tror det är en av få barrskogar jag har sett här i Frankrike så därför det kändes som man inte längre var i Frankrike utan snarare hemma i Sverige där det är skog nästan överallt.
Nere i centrum blåste det redan väldigt mycket men där uppe på 800 meters höjd blåste det så mycket att man knappt kunde stå vid kanten utan att blåsa bakåt (som tur var blåste man i alla fall bort från kanten och inte mot kanten). 
 
Innan hennes buss gick tillbaka hann vi med en sväng tillbaka till centrum så vi köpte croissanter och fortsatte att utforska Millau.
När jag sagt hej då till henne på busstationen åkte jag hem till familjen som kommit hem efter att ha varit på en vandring i en grotta i närheten. Mamman stod och lagade middag och barnen var ovanligt livliga och överexalterade när dom fick se mig och pratade i munnen på varandra för att berätta vad dom hade gjort. Efter att vi ätit middag tog mamman fram en tårta till dessert som hon hade beställt på ett bageri och sedan sjöng dom för mig. Sedan när jag skulle blåsa ut ljuset fick jag först göra det en gång själv men sedan ville barnen också blåsa så vi tände om det fyra gånger till då vi blåste tillsammans alla tre.
 
Efter att vi blåst ut ljusen en sista gång gav mamman mig ett halsband och barnen försvann in i sina rum för att också hämta paket åt mig. M, åttaåringen, kom tillbaka med ett rosa pärlhalsband och A, sexåringen kom efter en lång stund tillbaka med en gosedjurshund. Hon frågade mig om jag skulle bli glad över att få den men då hon såg lite ledsen ut över att skiljas från den frågade jag henne om hon verkligen ville ge bort den så hon försvann in till sitt rum igen. Den här gången kom hon tillbaka med en ljushållare som hon hade gjort och ett litet kort med två dromedarer som rör sig om man vickar på kortet. Hon höll upp båda två och frågade vilken jag ville ha. Då jag visste att hon var så stolt över sin ljushållare och säkert skulle vilja ha kvar den i framtiden valde jag dromedar-kortet. 
 
 
 
 
 

Kommentera här: