Den 17 juni spelade Sverige match mot Italien i Toulouse som ligger cirka fyra timmar från där jag bor och därför är den av städerna där Sverige spelade som ligger närmast. Därför hade jag redan i januari, trots att jag inte lyckades få tag på någon biljett, bestämt mig för att jag skulle åka till Toulouse den 17 juni och den 14 juni bokade jag min resa dit via blablacar.
-min käre far och bror bestämde sig den 15:e bara några timmar innan de skulle åka...

Hur som helst åkte jag väg med blablacar kl. 8 på fredagmorgonen (blablacar är ett genialiskt system för samåkning som vi måste adoptera till Sverige! Det går ut på att alla som vill åka registrerar sig på en hemsida och sedan skriver man in om man ska köra en sträcka och hur många platser man har, hur mycket resan kostar för var och en och var man startar och var man stannar. Sedan får alla som åkt sätta betyg och skriva omdöme om chauffören och de andra passagerarna så att andra i framtiden vet om det är någon att lita på eller inte.)
I bilen var vi tre tjejer från Millau. Hon som körde var en 22-åring som pluggade till engelska-lärare i Bordeaux och hade precis kommit hem efter ett år som lärarassistent i England och den andra var en 20-åring som hade en lillebror som älskade Zlatan och hade dekorerat rummet med Sverige-flaggor och Zlatan-tröjor. Vi hade jättetrevligt och pratade bl.a. om skillnader mellan utbildningar i Frankrike, Sverige och England, vad vi sommarjobbat med och att vi verkligen borde besöka Bordeaux och hon tyckte att engelsmännen var mycket trevligare eller åtminstone mycket mer hjälpsamma än i Frankrike.
Jag hoppade av i Balma, i utkanten av Toulouse och sedan tog jag metron till Capitole, alltså centrum. Det klev av MASSVIS av svenskar där och jag som inte hade en aning om var jag skulle följde därför strömmen.

Efter två timmar och mycket tjorv hittade pappa och Viktor till slut åt mig (jag hade gett upp på att försöka hitta åt dem och tyckte det var bättre att förlita mig på att de skulle hitta åt mig än tvärtom) och vi gick och fick deras väskor inlåsta innan vi sökte oss till en restaurang för att äta lunch. Vi tog dagens alla tre:

 entrée: Salad Gerçois (en sallad med stenkasse och torkat bröstkött från anka)

Lördag 18/6
På lördagen visade jag runt i Millau och på kvällen åkte jag iväg med barnens mormor och mamma för att titta på den äldsta flickans dansgala (kvällen innan hade pappan, den andra systern, morfarn, mormorn och farmorn varit där och tittat medan mamman hjälpt till i kulisserna med klädbyten mellan låtarna). M har pratat om sin gala ända sedan jag kom i oktober så jag såg verkligen fram emot det och den var verkligen hur bra som helst. M bjöd in mig att komma och titta på den även nästa år och jag tror faktiskt att jag ska försöka göra det! Det var dansklasser från 5 år och uppåt och även en som tidigare gått där men nu blivit antagen på en dansskola i Paris. Det började med att ett tjugotal tjejer i 16-årsåldern dansade balett till en Queen-låt, helt perfekt och synkroniserat och numret direkt efter var det tio små 5-åringar med rosa ballerinakjolar där inte en enda av dom gjorde likadant eller samtidigt som någon annan och det var jättegulligt och man förstod att deras danslärare hade lagt in dom som nummer två för att verkligen få till kontrasten. Uppvisningen höll på i två och en halv timme men jag hade utan problem kunnat stanna längre!

Söndag 19/6:
På söndagen åkte vi till en stor grotta "La grotte de Dargilan" eller "la grotte rose" (=den rosa grottan) som den också kallades.

 

 

Efter det följde vi floden och åt picknick längs vägen innan vi fortsatte till Le château de Peyrelade som vi besökte. När pappa hälsade på mig i mars var det stängt så vi vandrade runt utanför ruinerna och försökte titta in men nu fick han även vandra runt där inne.

På kvällen gick vi in till stan för att äta middag på "La Mangeoire".

 (Plat: Pavé de saumon (=laxfilé) och seiche (en slags liten bläckfisk) med ris)

 

(Min dessert: soufflé)

 (Viktors dessert: hemgjord mandarin- och persikoglass med Pain d'épices (litegrann som mjuk pepparkaka)

 (pappas ostbricka med får- och getost)

Måndag 20/6:
På morgonen åkte vi iväg till järnvägsstationen i St. Eualie et Cernon där vi åkte vélorail, alltså cykeldressin på rälsen. Det lutade lite nerför hela vägen så vi slapp trampa, istället var vi tvungna bromsa för att inte åka in i skolklasserna som var före.

 Utsikten över Sainte-Éualie et Cernon från rälsen 

 

 

Efter det åkte vi till La Cavalerie (en tempelriddarby) och Viktor fick se lite av tempelriddarbyn för första gången och vi satte oss där och åt lunchen vi hade med oss innan vi åkte tillbaka till Millau och jag gick till min franska-lektion medan pappa och Viktor fick roa sig själva.

vår middag:

 (entrée: Sallad med vårrulle fylld med varm getost)

(plat: faux filet med bakpotatis)

 (Dessert: Quatre quarts (ungefär som sockerkaka) med vaniljglass och chokladsås)

 

Tisdag 21/6
På tisdagsmorgonen sa jag hej då åt Viktor och pappa som åkte vidare på sin resa till Rom och sedan gick jag till min vanliga gruppträning på gymmet. När jag kom hem igen åt jag snabbt lunch innan jag åkte iväg för att flyga parapente (=skärmflygning), något jag velat göra sedan jag kom, men inte gjort tidigare för att jag väntat in värmen och även varit tvungen ställa in två gånget för att det börjat regna eller blåst för mycket. Det var ganska häftigt och jättefin utsikt men mycket lugnare än jag tänkt mig (för lungt...)

 

 

Den 21 juni varje år är det Fête de la musique i Frankrike och det innebär att överallt i Frankrike är det musiker som spelar gratis, både amatörer och proffs som spelar allt från klassisk musik och jazz till rock och rapp, det finns musik för alla smaker. Därför gick jag och familjen ut på stan på kvällen och lyssnade på de olika musikerna och åt middag på en restaurang med ett rockband som spelade utanför.

Fête de la musique i Millau